Första gången jag hörde ordet växelriktare trodde jag det var nåt med bilstereo. Sen fick jag jobba lite kring elskåp och fattade att en DC/AC omvandlare är en av de där grejerna som ingen tänker på förrän strömmen försvinner. Här går jag igenom vad den gör, var den sitter och vad du ska kolla på innan du väljer.
Vad gör en DC/AC omvandlare?
Kort och gott: den tar likström och gör växelström av den. Du har batteribank eller ett DC-system på 48 V, men utrustningen vill ha 230 V AC. Då kliver en [dc/ac omvandlare](dc/ac omvandlare) in och löser det.
DC/AC omvandlare och DC/AC växelriktare är samma sak, bara två namn. Ingen fälla där, folk säger olika beroende på bransch.
Var används dem?
De här systemen är byggda för fasta anläggningar, inte för husbilen. Typiska ställen:
- Telekomanläggningar och basstationer
- Industriella UPS-lösningar
- Kraftindustri och olja/gas
- Informationssystem längs järnvägen
- Serverhallar
Poängen är enkel: när nätet trillar ur ska ingenting hända för användaren.
Effekter och uppbyggnad
En enskild modul ligger oftast på 1000–1500 VA, alltså runt 600–1200 W. Vill du ha mer parallellkopplar du. Ett 6U-rack tar upp till sex moduler, och totalt kan man skala upp till 30 kVA i både en- och trefas. Inspänningarna brukar vara 24, 48/60, 110/125 eller 220 V DC, med programmerbar utgång på 230 V AC, 50/60 Hz.
- Insticksmodul i 6U 19"-subrack
- Väggmonterad enhet eller 2U-rack
- 1,5U rackmodul för 48 V telekom
Tre saker jag skulle kolla på
- N+1-redundans. Går en modul sönder rullar resten vidare. Moduler kan bytas under drift.
- By-pass och manuell brytare. Automatisk by-pass gör service betydligt mindre stressigt.
- Fjärrövervakning. SNMP och reläutgångar gör att du slipper åka ut mitt i natten.
Och ja, riktig sinusformad utspänning. Modifierad sinus duger till en vattenkokare, inte till känslig elektronik.
Vad med AC/AC?
Har du redan nät men vill ha backup finns statiska switchar. Systemet ligger i stand-by och kopplar över mjukt vid avbrott, utan glapp.